Generera unika identifierare för olika tillämpningar med vår Unique ID Generator. Det här onlineverktyget är oumbärligt för utvecklare, databasadministratörer och alla som behöver unika ID:n för datahantering, SEO och kodläsbarhet. Säkerställ att dina identifierare är unika och förbättra ditt arbetsflöde utan någon programvaruinstallation.
Unika ID-generatorer använder kryptografiska algoritmer, tidsstämpelbaserade metoder eller slumptalsgenerering för att skapa identifierare som garanterat är unika i olika system. De genererar ID:n som UUID:er (universellt unika), NanoID:er (kompakta) eller anpassade format för databaser, webbadresser, sessionstoken, filnamn och programidentifierare.
Unique ID Generator stöder flera format: UUID v4 (slumpmässig, 36 tecken), UUID v1 (tidsstämpelbaserad), NanoID (URL-säker, anpassningsbar längd), ULID (sorterbar), korta ID:n (kompakta), alfanumeriska strängar, numeriska ID:n och identifierare i anpassade format för olika tillämpningar och krav.
Unika ID:n förhindrar datakonflikter, säkerställer att databasposter är unika, möjliggör samordning av distribuerade system, skapar spårbara URL:er, genererar säkra tokens, underlättar referenser mellan system, upprätthåller dataintegritet, stöder generering av API-nycklar och ger tillförlitliga identifierare som aldrig kolliderar, inte ens mellan olika servrar eller applikationer.
Ja, vår unika ID-generator gör det möjligt att anpassa format, längd, teckenuppsättning (alfanumerisk, hex, endast siffror), prefix/suffix-tillägg, separatorinkludering och skiftlägeskänslighet. Skräddarsy ID:n så att de matchar dina namngivningskonventioner, URL-krav, databasbegränsningar eller säkerhetspolicyer.
UUID (Universally Unique Identifier) är en 128-bitars identifierare (sträng med 36 tecken, t.ex. "123e4567-e89b-12d3-a456-426614174000"). Använd UUID för databasers primärnycklar, distribuerade system, sessions-ID, filnamn eller andra scenarier som kräver globalt unika identifierare utan centraliserad samordning. Kollisionssannolikheten är praktiskt taget noll.
UUID v1 använder tidsstämpel och MAC-adress (förutsägbar, sorterbar, avslöjar skapelsetid och maskinvara). UUID v4 är helt slumpmässigt (oförutsägbart, säkrare, ingen maskinvaruinformation). Använd v1 för sorterbara ID med temporär information; v4 för säkerhetskänsliga applikationer som kräver oförutsägbarhet.
UUID har en kollisionssannolikhet på mindre än 1 på 1 miljard vid generering av 1 miljard ID per sekund under 100 år. NanoID och andra format har konfigurerbart kollisionsmotstånd baserat på längd och teckenuppsättning. Av praktiska skäl är korrekt genererade ID:n garanterat unika i alla system.
Balansera unikhet med användbarhet. UUID (36 tecken) är mycket säkra men långa. NanoID (21 tecken) erbjuder liknande unikhet med kortare längd. För webbadresser räcker det ofta med 8-12 tecken. För databasnycklar bör man tänka på prestanda - kortare ID:n innebär mindre index och snabbare uppslagningar.
Ja, generera korta, URL-säkra ID:n för rena URL:er (example.com/abc123 istället för example.com/article?id=456). Använd URL-säkra teckenuppsättningar (alfanumeriska, bindestreck), undvik liknande tecken (0/O, 1/l), håll längden måttlig (6-12 tecken) och se till att ID:n är oförutsägbara av säkerhetsskäl.
NanoIDs är kompakta, URL-säkra unika identifierare (standard 21 tecken) med kollisionsmotstånd som liknar UUIDs men 40% mindre. De använder URL-säkert alfabet, är snabbare att generera, mer läsbara och idealiska för ID:n som riktar sig till allmänheten i URL:er, filnamn eller korta identifierare.
För säkerhetstoken (API-nycklar, sessionstoken, lösenordsåterställningstoken) ska du använda kryptografiskt säker slumpmässig generering med tillräcklig längd (32+ tecken), URL-säkra tecken och oförutsägbara mönster. Använd aldrig sekventiella eller tidsstämpelbaserade ID:n för säkerhetskritiska applikationer eftersom de är förutsägbara.
Sekventiella ID:n (1, 2, 3...) är unika men förutsägbara och avslöjar information som antal poster och skapandeordning. De är bra för interna databaser men bör undvikas för offentliga webbadresser (användare kan gissa andra ID:n), säkerhetstoken (förutsägbara) eller scenarier som kräver oförutsägbarhet.
Lagra UUID i CHAR(36) eller UUID-kolumner (MySQL, PostgreSQL). Använd BINARY(16) för utrymmeseffektivitet. För anpassade ID:n använder du VARCHAR med lämplig längd. Indexera ID-kolumner för snabba uppslagningar. Tänk på lagringsstorlek kontra krav på unikhet när du väljer ID-format och databastyp.
Automatisk inkrement (1, 2, 3) är enkelt, kompakt och snabbt, men förutsägbart och problematiskt i distribuerade system. UUID är globalt unika, fungerar i olika system, men är längre och något långsammare. Använd automatisk inkrementering för databaser med en server och UUID för distribuerade system, offentliga API:er eller säkerhetskrävande applikationer.
